Detta är ett gästinlägg av Sophia Schyman som driver populära bloggen Recovering Shopaholics.
Slowfashion är ett begrepp som jag hörde första gången när jag läste boken Slowfashion – din guide till hållbart mode. Under mitt köpstoppsår gav jag mig nämligen tusan på att jag skulle lära mig mer om kläder och därför kom boken att hamna i min ägo. Den har jag glädje av än i dag. Inte bara innehåller den ett helt kapitel med tips på lagningar, matiga guider om textila material, den är också den mest pedagogiska bok jag läst om hur modebranschen fungerar. Eller snarare vad som inte fungerar med modebranschen i dag.
På ytan är mode och kläder ett lustfyllt nöje, ett sätt att bejaka sitt inre genom sitt yttre. För många är det bara ett sätt att hålla kroppen varm. Sant är dock att alla har en relation till mode, vare sig vi vill det eller inte. Det är också en riktig högstatusbransch! Få andra branscher förknippas med så mycket flärd, lyx och status som modebranschen gör. Men bakom färgglada kulisser döljer sig en riktigt smutsig industri. Faktiskt den näst mest miljöförstörande industrin efter olja. Chockerande, eller hur?!
En helt vanlig person som köper kläder utan att tänka efter, bidrar i förlängningen till en väldigt destruktiv bransch:
- Varje år producerar modebranschen mycket mer än vad vi behöver. Zara är uppe i 20 (!!) kollektioner om året och H&M 16. Och mindre än 1% av alla kläder återvinns efter användning.
- Det går åt enorma mängder vatten för att producera bomull som används till kläder. 11 000 liter för ett par jeans, till exempel. Vattnet i de länder där bomull odlas räcker ofta inte till, utan man behöver pumpa upp grundvatten (som innehåller tungmetaller som kadmium) för att vattna odlingarna. En av följderna är att de som jobbar på fälten riskerar att drabbas av cancer och fortfarande är många av arbetarna på fälten barn.
- Kläder är proppfulla med kemikalier. Det går åt cirka ett kilo kemikalier för att framställa ett kilo textil. Det är inte bara en hälsorisk för de som arbetar med produktionen, utan även för dig som bär kläderna.
- Du kanske tänker att modeföretagen inte har råd att höja lönen för textilarbetarna? Tänk om. Oftast går bara ett par kronor per sydd t-shirt går till personen som gjort den. Resten av påslaget är för att täcka distributionskedjan (som ofta innehåller många mellanhänder), marknadsföring och marginaler till återförsäljare, bland annat. Återförsäljarnas inköpspriser är ofta en mellan en tredjedel till halva priset av försäljningspriset. Så jo, pengar finns. Det är inte en resursfråga, det är en fördelningsfråga.
- Vi svenskar köper i snitt 13 kg textiler per person, men slänger 8.
- Ett högt pris är ingen garant för en hållbar produktion. Armani säljer kläder för tusentals kronor plagget, men är också kända som en av värstingarna inom modebranschen när det gäller hållbarhet.
- Eftersom 80% av klimatpåverkan sker vid produktionen av ett plagg (distribution, tvätt, hantering står för resten) är den enskild viktigaste grejen för miljön att minska nyinköpen av kläder. Enligt Naturvårdsverket står själva tvätten för bara 7% av klimatpåverkan (dock påverkar tvättfrekvensen plaggets hållbarhet markant), så det absolut viktigaste är att köpa färre plagg.
- Apropå färre plagg. I snitt handlar svensken 50 nya plagg per år. Det är nästan ett plagg i veckan.
- Samtidigt uppger 70% av svenskarna att de bara använder hälften av plaggen som hänger i garderoben. (Myrorna, 2017).
Så vad är Slow Fashion då?
Johanna Nilsson och Jennie Johansson, författarna bakom boken Slowfashion, definierar det såhär:
Slow fashion är när kvalitet går framför kvantitet, när vi prioriterar färre och finare plagg med hållbar produktion och minimal negativ miljöpåverkan. Slow fashion är en inställning till mode där eftertanke och medvetenhet står i fokus.
Slow fashion handlar inte om att sluta handla, konsumera eller om att välja bort vackra saker mot något tråkigare. Slow fashion handlar istället om reflektion och prioritering. Det är en inställning till mode där eftertanke och medvetenhet står i fokus. Det handlar helt enkelt om mode när det är som bäst.
För mig betyder Slow Fashions principer att jag kan ägna mig åt en lustfylld hobby utan dåligt samvete. Mode ska vara ett rent nöje i dubbel bemärkelse!
Men den allra, allra viktigaste är att faktiskt våga granska sitt eget beteende. Varför vill jag ha mer fastän jag redan har så mycket? Varför köper jag fastän jag inte behöver? Utan konsumenter finns det ju ingen marknad. Jag tror faktiskt att de flesta punkter jag tog inte kommer som en nyhet. De allra flesta i dag begriper att det inte är särskilt hållbart med fast fashion, men ändå så fortsätter vi handla. Om den stora skillnaden mellan hur vi borde göra – och vad vi faktiskt gör – tänker jag skriva om längre fram.
Handen på hjärtat! Hur beter du dig kring kläder?
(Jag kan avslöja att jag tidigare hade ett bulimiskt beteende kring kläder. Rensade friskt i garderoben men fyllde tyvärr på lika kvickt igen.)
Källor: Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Kit.se, Aftonbladet, Myrorna
