Det bistra med loppis är ju att när saker och ting blir högattraktiva. Som när loppischefen bara tittar på en och säger – Bahaa, den där kan jag få femton gånger så mycket för…när man försöker pruta lite. Eller som en gång fick jag höra – Har du varit på semester eller?! Då menade han i något prutvänligt land. Och blivit lite inspirerad sådär. Det hade jag ju inte.
Det då man får försöka se det fina i allt det andra. Som i saker a`la gillestuga. Och siktar du in dig där behöver du inte pruta, det är nästan så de slänger på dig grejorna. Ta´re liksom. Så de bli av med det. Som den här taklampan, den var inte särskilt het kan jag säga.
Och jag lovar att den här lampfoten för en tjuga kan bli hur fin som helst med lite vit färg eller svart eller pastell. Men jag ska bara hälla på lite brun bets. Och de där vaserna kanske är lite tveksamma vid första anblicken. Men jag gillar dem. Inte bara för den dyraste kostade tio kronor.
