Det var i somras då solen gassade som allra bäst. Och under parasollet på uteserveringen vid Moderna Muséet satt Liv. Med hela bordet fullt med finaste från La droguerie. Då är livet i skönaste laget minsann.
Men samtidigt lite bekymmersamt. Hur var det nu jag tänkte?
Jomen, det var ju skor som skulle bli mina. Bara mina, som ingen på hela jordklotet har.
Med fransar och blommiga skosnören.
Och pärlor lite varstans.
Det kommer att bli bra. För tänk, jag kan göra precis som bara jag vill.
Kanske ska man välja bollfransen?
