Och så började jag igen med det där möbelflyttandet utan någon som helst plan. Jag flyttar ju inte själv, verkligen inte. Men jag tjatar mig till lite bärhjälp. Och sen slutar det ändå såhär. Men nu hamnade i alla fall porslinsskåpet, som flyttades ut till en av hallarna och blev tygskåp, tillbaka där det började, innan det hamnade i matrummet som blev arbetsrum, i tvrummet. Hängde ni med?
Senaste veckans nyupptäckt är mitt käraste fasta 50 mm objektiv 1:4 som jag inte använt på tider. Men så fick jag ont i handen häromdagen, faktiskt jätteont. Och tänkte smart, jag tar det där lilla och jag älskar det ju. Precis som då det begav sig innan jag köpte det där megatunga 24-70 mm objektivet. Förstår inte hur jag kunde glömma bort det här lilla och så himla mycket roligare.
Skrivböcker från Paris.
Har ni sett den här boken? Den var superhet på Merci i somras. Och jag håller med. Om det heta, den är kul.
Varför har man lampor som aldrig någonsin kommer hängas upp? Och fråga inte om växten, den levde igår.
Tavlan har jag fått av min mormor. Hon har nästan alltid ägt den och om åtta år är hon hundra. Det märkliga är att den där utsikten är min favorit. Och kommer alltid så att förbli, jag vet det bara. Det är som om konstnären satt precis på vår terass på Heleneborgsgatan. Kanske satt han på Skinnarviksberget men det är nästan samma sak.
Nepp, nu ska jag återgå till skåpgörat. Tjingeling!
