jag tror på snällhet det gör jag.

Jag börjar bli besviken och arg på riktigt. Det här har varit inom mig ganska så länge nu. Det handlar om mina bilder. Och faktiskt kärleken jag har till dem. Det låter kanske fånigt, men väldigt ofta och nästan jämt lägger jag ner massor av själ och hjärta i mina bilder. Och har gjort sedan dagen jag startade Mokkasin.

 

När man lägger
ut sina bilder på stora internet så får man räkna med att de får tusenvingar.
Och man kan inte göra så mycket åt det. Däremot så blir jag lycklig när små som
stora länkar med hjärtat och ger kred för fotograf, bildkälla, blogg. Alltså helt enkelt ursprunget av bilden. Inte bara skriver pinterest, googlesökning (?) eller okänd. Idag kan du hitta huvudkällan och visst det kan ta lite extra tid men förmodligen inte närheten tiden det tog för personen att skapa bilden ifråga. Det
är liksom det minsta man kan göra när man får använda en fin bild som man på
något vis har önskat sig till sin blogg. Jag blir jätteglad och nästan rörd
ibland när ni små som stora hör av sig. Ni mailar och ringer och frågar om man får
låna en bild – givetvis med Mokkasin som referens. Jag är rätt generös på så
vis. Och ni är många, jättemånga faktiskt som är såhär bra. Och länkar man med kärlek så får man låna, alltid.

 

MEN när andra företag , ofta i samma bransch som jag själv
använder mina bilder både i deras egna butiker och för egen markandsföring blir jag verkligen upprörd. Man postar utan någon som helst hänvisning på sina instagram, fb och alltså, tom på sina egna företags hemsidor, såsom webshopar och annat. Och här, kära ni, får man inte
ens låna, för använder man det till sin egen marknadsföring så kostar det. Precis som för alla här i världen. Och till saken hör, att här är det aldrig
någon som frågar, man bara snor. Och så får jag höra, för överallt finns små snälla fåglar som har ögonen med sig och säger till att nu hittade jag din bild här och där.

 

Egentligen fattar jag inte att man har mage
liksom och hjärta.

Att bara ta.

 

bild såld till Happy Lights

Jag brukar inte skriva om det här trots att det händer
väldigt ofta. Ibland flera gånger i veckan.  Jag har mailats, suttit i samtal om sådant här och nästan alltid finns
förståelse trots allt och man tar bort bilderna på direkten, när man får förklarat hur det faktiskt ligger till. Fast ofta så tror jag att man visste från början, hur det låg till.

Men nu är jag så trött på detta. Urtrött faktiskt. Och lite ledsen att man inte bara förstår själva saken. Det händer för ofta.

Som i helgen, jag hittar
min bild på instagram. Jag lämnar en vänlig men bestämd kommentar om att bilden är min och att jag inte vill att mina bilder ska
användas för egen marknadsföring. Instagramkontot ägs av en svensk webshop som
säljer en del liknade varumärken som Mokkasin säljer. Kommentaren tas bort inom en
halvtimme men bilden ligger kvar. Jag mailar men bilden ligger kvar. Med 
hashtag och hänvisning till dennes egna webshop.

Snällt?