Alla presenter i världen borde kanske lämnas över i en ask. Det är så fasligt elegant och så kan man ju spara sedan. Presenten i sig blir ju inte ens lika viktig då du kommer med låda och rosett. Och nu kanske alla har gått och fnulat ut det här redan men jag hade inte gjort det. Jag brukar oftast knyta bandet kring hela lådan så att säga och när sedan bandet är uppknutet hamnar såklart bandet på alla andra ställen än just lådan för det är ju trixigt med knytande på så vis. Och ibland har jag limmat på locket och fodrat och haft mig. För att inte tala om trixet med band på runda påskägg…
Men förra veckan köpte jag en gammal hattask. Med band. Och se där. Så smidigt, så snabbt och så smart! Och nu är just den asken på annat uppdrag så ni får hålla tillgodo med en hemmapysslad trumask som har år på vinden till sitt försvar. Vind, fläckig och allmänt luggsliten men bara för själva sakens skull.
Sådärja. En hålslagare. Två hål, ett på var sida. Tjusigt band i två delar. Knut på insidan.
Amen jag vet. Löjligt enkelt. Men det är ju det som är grejen. Askar finns ju lite varstans, exempelvis på den här nätbutiken. Eller den här. Färdiga för att klä in med papper eller tyg.
Skillnaden mot att knyta runt? Inget rent stilmässigt men det är känslan vet du, när rosetten knyts upp och bandet liksom sitter kvar där. Lite som på gammal film.
Ni är många som frågat om var mina kategorier är sedan jag flyttade bloggen. Och de har inte riktigt hängt med men det ska fixas, var så säker!
