För några år sedan åkte min pappa motorcykel på Gotland med ett par vänner. De bodde och hängde på Kutens Bensin på Fårö och han ville hemskt gärna visa oss stället. Han tyckte det var superschysst på alla sätt och vis.
Vi blev stoppade av en skylt och blev lite nervösa att även detta ställe inte hade öppnat för säsongen. Men valde såklart att vänta de tio minuterna som det stod på skylten.
Och en sak är säker. Man har aldrig tråkigt bland en massa rostigt skrot.
Jag förhandlade mig till ett par tunnor under tiden vi väntade. Av min svåger.
Folkdräkt ena dagen… Det blir aldrig tråkigt i alla fall.
Så öppnade då Creperi Tati.
Har du barn så kan jag lova att du får en väldigt lugn stund. Det finns tusen saker att sysselsätta sig med. Om inte annat, så kan de försöka lyfta rostiga tyngder i en halvtimme…
Pappa gillar Kutens Bensin. Vi med. Som sagt huserade han här under några dagar och jag minns att han var lyrisk när han kom hem. Musik och härligt häng och ägaren Thomas, som var som någon man känt länge, satt och småpratade när tid fanns med tusen historier i bakfickan. Ni vet en sådan där berättare av rang, som aldrig någonsin har ett sinande historierförråd. Här är jag precis som pappa, jag älskar att lyssna till evighetsberättare. Det är en av mina bästa sysselsättningar. Numera har ägaren Thomas hela byn berättade han för oss. Så det är då Slow train Bed & Breakfast där man bor. Elsie´s café där man tar en fika och relativt nyöppnade Bistro Albatross med hela havet framför sig. På Creperie Tati & Kutens bensin äter man då gudomliga crepes och lyssnar på musik. Både live och från jukeboxen.
Menyn.
Min familj på sjutton. Hela serveringen nästan.
Men alltså crepsen. Sjukt gott. Och galetterna ska vi inte tala om.
Fatta det alldeles märkvärdiga med en jukebox. För barn som är uppväxta med Spotify så är det ju direkt magiskt. Kontrasten att det inte finns precis allt och själva manicken är ju speciell i sig. Att morfar sedan kan berättade lite 60-talssanningar gör ju inte det hela mindre spännande.
Som trolleri ju.
Man kan ju lätt tänka sig till ljumma sommarkvällar. Och när kulörta lyktor skiner i månsken.
Kutens bensin är ju vida välkänt för sin musik och uppträdanden. Så i huset vid sidan om samsas minnen från spelningar som varit. Nomi var i sjunde himlen då hon för dagen ramlade tillbaka i sin fascination för rockabilly… Och ja Charlie med, vad ska man med en tom scen till.
Sigge övades precis bredvid Bistro Albatross och havet är precis bakom stenmuren.
Nu är det ju inte tänkt som lekplats men det råkar ju bli det automatiskt.
