Alltså. Vi har ju bara en bil. Och inte för det är fullt tillräckligt annars. Men vid popup-shop-lägen önskar jag nästan tillbaka vår megastora suburban, ni vet en sådan där som de alltid har i amerikanska filmer. En sådan bil som man med lätthet slänger in en och annan soffa i. En sådan bil som man avskyr för den aldrig går att parkera. Men som är fullkomligt perfekt när man ska ha tvillingvagn och fyra barnstolar och allt annat som fyra små barn behöver på resa. Men den krockade jag ju med, en högst obehaglig och annan historia.
Men i alla fall, ni kommer väl på Kustfolk i Varberg i morgon?
Vi har valt att ta med det vi tycker är vackrast till juletid.
Och för att lyxa till det så har vi slagit in som galningar. Och massor av band har vi med oss. Så att det är klappat och klart liksom.
Och vi har med sådant som inte ens har landat i affären ännu.
Små julklappar som bara är så fina i all sin litenhet.
Nu tycker man ju att dessa saxar ser ut som vanliga saxar men kära nån vilka skarpa saker. Hur lyxigt och bra är inte det, säger hon som alltid fastnar i någon gammal , som man råkat, typ, klippt både ståltråd med och använt som såg.
Ja, jag vet. Det är bara små trärullar med vackert band. Men ändå, så fint.
Böcker som kan vara svårt att hitta annars.
Och änglaspel i långa rader och ljushållare att sätta i kransar och ljuskronor.
Och äntligen flera av vår medaljong, You are a shining star.
Böcker och massor av böcker. För att vi aldrig får nog och för att vi tycker att det är en himla bra julklapp. Spaces från Frankie har fått Carta Varese papper i våra bägge julkkollektioner. Och ja, papper har vi också med.
Och påtal om böcker. För ett par veckor sedan fick jag den vackraste bok jag sett i djurväg. Där varje uppslag är som taget ur gamla skolplanscher. Och igår klockan halv sex levererades äntligen hit. Och nu väntar vi bara på stjärnor i rå mässing. Sen så, Varberg nästa! Jag längtar!
