Nu testbloggar jag i smyg från Linn´s dator. Känns bra än så länge. Morgonen började med vår vardagliga försovning. Kanske kan vi kalla det rutin numera. Men hur yrvakna de här två barna tycks vara skulle de med bestämdhet gratulera en bästis på andra sidan staketet. Innan frukost. Och med väldigt lite tid kvar innan skoldags. Men man kan ju inte säga nej om en sådan sak.
Nomi hade handlat på loppis och Charlie på HM. 
På förmiddagen packade Linn och jag paket, kanske det fortaste vi kunde. Sedan for vi ner till Elerts och hämtade metervara av världens vackraste vintagetyg, som skulle skickas till en kund.
Jag föll som vanligt för ett gäng tapeter och beklagade mig att jag inte har fler rum att tapetsera. Sandberg är grymma som alltid.
Vi var ju också tvungna att fara förbi en sväng hos Johanna i hennes ateljé. Det är liksom lätt att alltid ha små ärenden dit. Det är nämligen hemskt härligt att hänga där.
Idag var hon extra glad över att ha fått Svenska Guldsmedstidningar från tidigt 70-tal. Vi bläddrade och tyckte allt var sådär megaflott. Och hennes mamma Inga, utexaminerad guldsmed i början av 70-talet hade ju full koll på allt från dåtidens trender och vem eller vad som var allra hetast. Kunde ha stannat i evighet och lyssnat.
Johanna är en mästare på att gräva fram fina saker. Och historier. Nästan alltid har hon något nytt fint att visa eller berätta.
Nu hade hon hittat en massa gamla visitkort och trycksaker. Bara sådär. 
Kan ju knappt slita mig från sådant här.
Jag har en önskering. Inga gjorde den som tredjeårsprov på guldsmedsskolan, 1966. Jag är så kär att jag passar på att fingra på den när jag får tillfälle. Kär i stenen, i formen, i allt.
Vi lämnade Garmlands ateljé och drömde väldigt mycket mera på vägen ut…
Egentligen skulle vi bara leta lakansremsor på loppis. Men ibland blir det inte som man tänkt sig. Linn lyckades till och med fynda ett Hans J Wegner bord. Inte varje dag liksom. Kolla stolen till höger, som något från Alice i Underlandet.
Nomi och jag håller på och bygger ett hus till barbisarna på ena hörnet av hennes kattvind. Andra våningen eller hyllan ska bli kök och salong med fönster mot Eiffeltornet. Vi har bestämt att inget får vara nytt så därför blev jag extra glad när jag fann bästa byrån eller köksbänken.
Om du aldrig haft siktet inställt på barbieinredning när du går på loppis så är det ett hett tips. Allt kanske inte är skalenligt och sådär barbieaktigt som man är van vid, men det har verkligen ingen barbie lidit av. Och lite omväxling kan alltid förnöja. Förresten tänker vi att det här huset ska vara lite mer som i underlandet. Fast i Paris då. Därför är allt vi hittar perfekt.
Påtal om loppis. Nomi´s allra finaste julklapp står där och glänser. Vem har inte alltid önskat sig en serveringsvagn?
Sedan hämtade Linn en klänning som hon lagt i ge-bort-lådan men det ska inte hända bestämde jag. Och vi fixade lite mer kostymer till pjäsen. Och tyckte att de stora julgranskulorna var som riktiga glödande klot. Lite vårsol på det så kan allt hända.
