Igår var jag på en sådan fin bloggträff. Det var Elsa som bjudit in till Millesgården för blomsterbinderi och afternoon tea. Hur mysigt?! Och hur vackert är inte denna plats ute på Lidingö, som jag aldrig tidigare besökt. Tydligen blev jag som förstummad av fint sällskap och själva platsen så att inte en endaste bild fastnade på omgivningarna. Men hos Elsa finns redan en hel massa bilder från dagen och platsen.
Och i alla fall, så värt sitt besök.Och särskilt nu då, då utställningen Josef Frank Mönster – Möbler – Måleri precis har slagit upp dörrarna. Sommarutställningen som pågår ända fram till oktober består av fyra delar. I Konsthallen kan man gotta sig i Frank´s fantastiska textilier och mönster. Alltså, det är ljuvligt att se detta på meter från taket.
I det inre galleriet presenteras ett urval av alla de tidigare okända akvareller som Josef Frank målade. Dessa målningar har också resulterat i en bok som släpps nu i samband med utställningen. En makalös historia om av en slump upptäckt akvarellskatt har resulterat i en härlig bok med en hel massa personliga texter.
I utställningen får man dessutom strosa runt i Anne´s hus som inreddes av Estrid Ericsson och Josef Frank. Och somrigt som det ändå bör var såhär års inspireras alla rabatter och blomsterarrangemang på Nedre Terassen i sann Frank-anda.
Många fina historier ryms i den här utställningen. Bara en sådan sak att Josef Frank inte började måla akvarell förrän vid 68 års ålder. Inspirerande kan man tänka vid 45…
För att inte tala om blomsterhavet. Vi skulle inspireras av Frank´s mönster och överföra dem i blombuketter. Sämre kan man ju ha det.
Brita hade världens finaste blus och en ännu finare bebis Essa i vagnen.
Påtal om klädval så var jag och Isabelle lite av modetvillingar dagen till ära men gärna det. Hos Isabelle finns en hel hög med bilder från dagen.
Jag hoppade in i rabatten och tog en bild på Marie.
Flora binder. Emily assisterar Maria som också hon har bloggat fint om utställningen och den vackra platsen.
Jag tänker att Maria skapade den mest frankiska buketten. Ingen ängslighet här inte.
Emma, som gjord för ett blomhav.
Alltså, den där brudslöjan. Hur fluffig är den inte. Ser verkligen fram emot när min rabatt ska blir som ett enda stort moln.
Emma hade förresten blivit med Gotlandstorp precis innan bebis Nr 2. Så himla härligt med dem som bara följer sina drömmar, sådär plötsligt över en helg liksom.
Koncentration.
Och blomsterbilder.
Det märkliga är att när man beger sig från ett kaos och hamnar såhär är det som om dagen fick en massa extratimmar. Förstår inte hur det hänger ihop men fint är det i alla fall.
Och så lite afternoon tea på det med Sandra i mitten. I Anne´s hus. Lägg av vad speciellt. Kände en viss nervositet att spilla blåbärsmarmelad på mattan. Anne var sekreterare och värdinna på Millesgården och det här var hennes bostad. Mitt i Skulpturparken. Det intressanta var att redan 1936 lämnades Millesgården över till svenska folket som gåva. Och man bodde alltså i mitten av hela alltet. Men jag tänker att livet aldrig blir tråkigt på så vis, man vet aldrig vem man hittar bakom gardinerna.
Så himmelskt lyxigt att få några timmar med dessa fina. Perfekt i min kaosvecka. Som en present i sig. Blommor och en massa härliga människor, kanske det enda man behöver. Tack Elsa för att jag fick komma!
Påtal om kaos. Nu finns det ingen återvändo. Dags att packa kameragrejor, yogamatta och lite Alice i Underlandet-biljetter på det. Ses i Spanien eller något åt det hållet.
