Kanske är sommaren allra ljuvligast för att det liksom är helt möjligt att vända på timmar och kasta om dagen precis som det känns i magen att man ska. Då är det fullt möjligt att göra exakt såsom känns bäst i hjärtat för man vet att det löser sig ändå. Som att plötsligt och otippat långluncha med en kär vän. Och verkligen inte göra en endaste liten ansats till att ens tänka att jobbet kallar. Och hur lyxigt är det inte att börja arbetsdagen när vanligt folk slutar. Bara för att man kan. Och det går dessutom hur fint som helst för att ljuset hänger kvar i varenda liten vrå och dagen tar liksom aldrig slut. Det är sommarlyx och precis lika bra som semester. Så är det när saknade vänner dyker upp från ingenstans.
Lite samlad rekvisita kvar på golvet. Den här korgen är jag hemskt förtjust i. Den är 60 cm i diameter och dessutom väldigt vacker. Jag har min utomhus och tänker att den får åldras med värdighet.
Påtal om vacker så är detta en av mina favoritböcker. Nu var den egentligen inte rekvisita utan mer tapettyngd men ändå. Vackrast! En av mina favoritfotografer Carl Bengtsson´s bok Portraits. En bok som tydligen är slutsåld på förlaget och inte går att få tag på längre. Lyllo mig att jag har den.
Mmm, precis….
Vår jasminbuske har blivit helt vild den här sommaren och får nog rankas som junis favorit näst efter pionerna. Tapet från Sandbergs, Ava, den är också lätt att tycka om. Hänger i Linn´s hall förresten.
