För två veckor sedan var jag uppe och jobbade med en reklamfilmsproduktion i Stockholm och gick på reklambranschens stora årliga prisfest Guldäggsgalan. Väldigt, väldigt roligt. Extra kul att sitta och titta på de bidrag som jag varit med och vaskat fram under mina jurydagar för tidningsannonsering, utomhus och alternativa media. Men den bästa behållningen var egentligen middagen dagen innan. Då jag träffade mina gamla musketörer Johanna och Cecilia på Tennstopet och hade en sådan otroligt välbehövlig kväll. Ni vet känslan när man är med människor som inte dömer dig. Utan genuint stärker dig. Och vad som händer är att du också slutar döma dig själv. Det hände något den där kvällen som jag fortfarande inte kan sätta ord på. Men jag fick med mig de här orden av Elizabeth Gillbert. Och nu vill jag ge dem till dig.
The women whom I love and admire for their strength and grace did not get that way because shit worked out. They got that way because shit went wrong, and they handled it. They handled it in a thousand different ways on a thousand different days, but they handled it. Those woman are my superheroes. – Elizabeth Gillbert
