Det var ju ett bra tag sedan jag fick för mig att jag ville ha en rumslind. För några veckor sedan slog jag äntligen till. Bara två skraltiga rackare stod undanskuffade i ett hörn på golvet i blomsterbutiken, men när jag äntligen kom mig för, ville jag inte gå tomhänt hem. Men jag tänkte att det här var väl ett riktigt trist trasigt måndagsexemplar jag fick med mig.
Men nu så, har min rumslind börja ta sig efter lite kärlek här hemma. Det här får bli min före bild så återkommer jag när den har blivit lika stor som stylisten Hans Blomquists exemplar. Vänta bara…
När jag kom hem i måndags och upptäckte att hantverkarna fortfarande lyser med sin frånvaro och att jag tydligen ska fortsätta vara inplastad utan dagsljus fick jag spel och mejlade dem och frågade vad planen är. Ibland lönar det sig att bli lite hysterisk, för igår när jag kom hem stod det på körschemat på min ytterdörr (och ingen av grannarnas…) att de skulle komma och montera mina fönster idag… Fortfarande inte en skymt av dem, men oj vad jag hoppas att jag ska få tillbaka mitt hem nu till långhelgen. I-landsproblem, som sagt, men man blir deppig utan dagsljus i ett hem.
Nu ska jag sluta klaga och njuta av denna valborgsmässoafton. Än lyser solen i Stockholm, så det gäller att ge sig ut i ljuset alltså, innan regnet kommer… Fin valborg alla!