SUNDAY COLUMN

Om att det är dags att bli soloartist

För ganska exakt tio månader sedan var vi fyra glada bloggerskor som skålade i champagne och firade med en härlig italiensk middag i Stockholm. Anledningen var vårt precis inledda samarbete med skandinaviens bästa inredningssajt.

Det kändes lite som att vara med i ett girl band, för precis som tjejerna Spice Girls hade vi våra olika stilar men skapade tillsammans ett vinnande koncept; nämligen  Lovely Life.

Vi drog igång med buller och bång och någon vecka under våren tror jag vi uppdaterade den redaktionella sidan uppåt fem gånger med eget arbete. Vi brann verkligen för vår uppgift och hade så mycket idéer och högtflygande planer.

En dag i veckan arbetade vi kreativt med sidan och vi levererade verkligen. När jag bläddrar igenom de jobb vi gjort på enbart tio månader blir jag imponerad av oss själva, om man nu får sticka ut hakan och säga så. Vi rapporterade från de bästa kaféerna och restaurangerna, och besökta intressanta butiker, människor och deras hem.

Men precis som med alla popband, fastnade vi i tungrodda samarbeten med managers (läs annonssäljare) och att driva ett popband (läs aktiebolag) innebär mer administrativt arbete än man tror, för att inte tala om hur svårt det kan vara att få ihop en spelning (läs ett redaktionsmöte) när man bor spridda över olika delar av Sverige.

Hur mycket man än älskar sitt band och tror på sitt sound så börjar man till sist att ifrågasätta mängden arbete som man lägger ner i förhållande till framgången som den genererar. Slutligen börjar också drömmen om en solokarriär att hägra hos bandmedlemmarna igen.

Förra veckan möttes vårt band upp i Stockholm, och även denna gång skålade vi i skumpa. Men det vi firade nu var att vi faktiskt beslutat oss för att lösa upp Lovely Life, och lämna över till nya hungriga stjärnor. Jag är så glad över att vi skiljs åt som bästa vänner och alla bubblade med glädje över sina framtidsplaner.

För även om Lovely Life stått för ett alldeles eget sound, är vi fyra egentligen rätt olika och det kommer nog att förstärkas i och med våra nya bloggar. Amelia, som jag brukar kalla Sveriges största it-tjej, och som ofta ligger steget före vare sig det gäller inredning eller mode; Johanna som jag misstänker har diagnosen ”serial home buyer” lär fortsätta att restaurera sina magiska hem i tidens tecken och slutligen den lite rockigare Kristin med djärva färgsättningar, sköna tattueringar, magiska surfbilder och en och annan gullig höna.

Och jag själv då? Ja, för mig är det dags att hitta min egen röst igen. För när man lirar i ett tjejband med starka profiler bredvid sig påverkas man mer än vad man tror, och kanske vill. En stor del av blogglädjen gick dessutom till den redaktionella sidan. Efter att ha knåpat ihop en långt hemma hos-reportage hade jag ofta sedan inte energi till att skapa inlägg till min egen blogg. Nu känner jag mig däremot supertaggad på att skriva och fota för min nya blogg igen.

Så lika mycket glädje och tillförsikt som jag kände när vi inledde vårt samarbete med Lovely Life, känner jag nu inför min stundande solokarriär. Rock on.

Ulrika Randel

För tio månader sedan på un Poco med Lovely Life. I torsdags möttes vi fyra upp igen för en härlig avslutningsmiddag på  PA&CO. Alltid lika kul att träffa dessa tre begåvade kvinnor; Amelia, Johanna och Kristin. Håll utkik på våra respektive bloggar den närmaste tiden för nya bloggadresser.

Foto: Kristin Lagerqvist