Direkt från skogen, är det inte allra vackrast så? En stor fördel med Dalarö är att man inte bara får skärgården utan samtidigt får skogen. På fastlandet ligger nämligen Tyresta-reservatet med en av Sveriges äldsta och (enligt min mening) vackraste skogar. Och då är jag mer eller mindre uppväxt i skogen. Jag har varit skogsmulle, har alltid plockat min egen svamp, mina egna lingon (till lingonsylten) och eftersom vi alltid har haft hund i familjen så har det varit ett helgnöje att promenera i skogen. Vi åker med Valle, vår afrikanska lejonhund, till skogen varje dag. Där får han springa löst och sniffa runt hur han vill och där samlar jag mina tankar och andas. Tänker. Och plockar mossa, pinnar, kottar, kvistar, svampar, bär osv så klart. Alltid hänger något med hem och ungarna har blivit likadana, alltid någon liten grej som ska med hem. Idag fick jag med mig en handfull vitsippor, de stod i en skuggig glänta och hade blivit så där jättelånga och rangliga när de letade sig upp för att hitta lite solsken. Ha en härlig fredag!
