Igår var vi och hälsade på hos barnens nya vänner. Det är en familj som tidigare bodde inne i stan men nu har flyttat in i en gammal missionskyrka på landet. Våra söner och döttrar fann varandra direkt på vardera håll (skola och dagis), är inte det lustigt? Hur som helst, igår var vi hemma hos dem och fikade så att barnen fick leka och jag höll ju på att gå sönder av nyfikenhet över detta hus. Och, ja, vad ska man säga. Nu är mitt nya mål i livet att hitta en gammal kyrka att flytta in i, och C suckar. Han suckade redan när vi gick in i huset för han visste att jag skulle gå igång på detta. Jag hade inte kameran med mig, jag tycker det är lite känsligt om/när folk vet vad jag jobbar med att komma in med en kamera det första man gör men C hade med den. Jag har ju ny kamera och han har också blivit lite sugen på att plåta nu. Men åter till huset, takhöjden.. det gamla bevarade, färgsättningen.. Jag dog lite. Pojkarna står i familjens lekrum/ateljé, fatta att ha ett sånt rum? Och lekstugan då, ser ni Juno som kikar ut på övervåningen? Trevlig söndag på er!
strenghielm
Jag heter Mari Strenghielm och jag bor i en gammal skärgårdsvilla på Dalarö tillsammans med min man, våra barn och husdjur. Jag jobbar som inredningsstylist och fotograf samt har bloggat sedan år 2010. Bloggar om både mitt jobb och mitt privatliv men det mesta har någon slags förankring till inredning.
Numera hittar du bloggen här.








