Imorse insisterade Juno på att vi skulle äta frukost på balkongen. Jag hade inte fixat iordning där än i år så det tog lite övertalning från hennes sida, jag tyckte vi skulle sitta ute i trädgården istället. Men ok då, jag ställde iordning balkongmöblerna, hittade en duk till bordet och eftersom det var gassande solsken så dukade vi upp frukosten på verandan precis innanför balkongen. Dit tog vi in musik, brödrost, tände ett ljus (ja, trots sol) och dukade upp frukosten och när Dante kom ner så sa han att det var precis som en hotellfrukost. Å, hotellfrukostar, det är ju det bästa jag vet så japp, vi låtsades att så var fallet och nu har jag bestämt att det här är nya frullegrejen resten av semestern. Idag beskar jag till och med syrénbuskar och körsbärsträd så att vi ska få ännu bättre utsikt från balkongen inför morgondagens frukost, längtar! Nu gäller det att hålla humöret uppe förstår ni för igår var vi hos veterinären igen (femte gången sen vi kom hem från Skåne) och det visade sig att penicillinkuren på 10 dagar vi just avslutat med Valle inte har hjälpt alls så nu har vi fått en ny och denna håller i sig resten av min semester. Det här är så fruktansvärt jobbigt, jag grät hela dagen igår för jag tyckte det var dags att låta honom somna in istället. Men en finfin hotellfrukost på en solig balkong till ljudet av måsarnas skri var precis vad jag behövde för att rymma en liten stund.
