När Juno fyllde 6 år, den 1:a augusti, så var livet här hemma inte så skoj. Valle var jättesjuk och vi vårdade honom dag och natt, det var undantagstillstånd med allt och ett kalas var liksom uteslutet just då. Och sen kom den galna hösten då jag jobbat precis jämt, inklusive kvällar och helger, och nä, då kan man liksom inte bara klämma in ett kalas också. Då hade jag gått sönder. Liiite har man ju tänkt att, äsch, hon kommer säkert glömma bort det där med kalas.. Men icke. Enhörningskalas vill hon ha och regnbågstårta ska det bjudas på, detta har varit klart från dag ett och så fick det bli. Den här gången bestämde vi (jag) oss för att bara bjuda några få så 4 tjejer från klassen och så Sonny Lou förstås. Och storebror Dante. Det var precis lagom för att alla skulle leka med alla och vi vuxna kunde faktiskt sitta med och fika och samtidigt hålla en konversation. Vi har bakat här sedan ett par veckor tillbaka, både högt och lågt, så vi bjöd på maränger, chokladbollar, enhörningskakor och regnbågstårta. Regnbågstårtan kom lite som en chock när jag förstått vad jag lovat.. 6 tårtbottnar med olika färger liksom, haha. Inte jättegod men en given succé på ett enhörningskalas.
