Idag tar året slut och vi får börja ett nytt. När jag var liten grät jag, precis som när vi skulle sälja vår gamla Volvo. Hade någon slags separationsångest haha… Nu känns det bra, jag tror 2018 kommer att bli magiskt. Jag bläddrade igenom årets bilder på Instagram och försöker minnas året…
Vi har bytt soffgrupp 2 ggr.
Målat om i nästan alla rum.
Bytt tak på huset och påbörjat renovering av övervåningen. Går sjukt sakta.
Blivit med husvagn.
Byggt uteplats, trädgårdsland och utekök.
Fått en ny kollega och vän som jag är väldigt glad för, vi firar in nya året med dem.
Återhämtat mig tillräckligt från utmattningen och börjat jobba heltid.
Lärt mig leva med stresskadorna och tagit mig tid att vila, göra ingenting och släppa pressen som jag själv lägger på mig.
Unnat mig hotell och restaurang mer än någonsin.
Tagit tjänstledigt 2 dagar i veckan som jag ägnar åt ”baravickan”.
Gjort några roliga fotojobb bl.a till Printler, Ernst, Mrs Mighetto och Born in Sweden.
Vi förlorande en hund.
Två kattungar fick flytta in.
Det är ju lite kul tycker jag, att titta tillbaka på bilder, hur barnen vuxit och allt vi hunnit med. Hur alla rummen förändrats. Så jag tänkte visa er lite tillbakablickar!
Här är mina mest gillade bilder på Instagram under 2017. Det är inte mina bästa bilder alltid, sedan Instagram gjorde om den där himla algoritmen så är det annat som påverkar vilka bilder som visas och därmed får flest gillamarkeringar. Här kan även ni kolla in era!
Detta inlägg har 3 kommentarer
Tråkigt att läsa att även du gått igenom utmattningssyndrom. Vi är en stor skara… Gör det inte mindre jäkligt men ändå. Kommer dela mina erfarenheter snart i min blogg. Fina bilder å fint att du återhämtat dig en del iallafall! Ändå hoppfullt på något sätt! ?
Ja tyvärr är det många som hamnar där. Syns inte på utsidan men på insidan är det inte roligt. Ledsen att höra att du också mått dåligt, stor kram. Vi får hoppas att vi kan läka ❤ Delade ett jobbigt inlägg för länge sedan om verkligheten, tror inlägget heter Sprickor i fasaden, om du orkar läsa. Strax efter det kraschade jag igen… Så det är upp och ner men jag faller inte lika långt längre!
Nej men precis. På många sätt enklare att bryta benet. Lättare för folk inklusive läkare att förstå att det behöver läka snarare än t.ex. minnestrukturer i hjärnan… Tack för tips, ska läsa! Fy fasiken för att krasha om igen. Bra du har lärt dig känna igen signalerna å bromsa tidigare så det inte blir lika hårt. Kan tänka mig att det är en utmaning å kommer bli det för mig med. Att hålla det berömda lagom. ? kram! ❤