Hur man får barnen att sova själva

Hej!

Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om det på instagram, hur kämpigt det kan vara att lägga barn! Först en massa bråk om att göra sig klara. Läsa saga, klia på ryggen, tusen frågor, dricka vatten, sjunga, gå och kissa osv. Jag och min man har ägnat flera år åt att lägga varsitt barn, det har tagit minst en timme per barn i regel. Sedan har vi legat och låtsas sovit och kramat om barnen tills de somnat. Har vi inte själva somnat under läggningen så var ändå hela kvällen förstörd då all energi blev dom bortblåst. I början kändes det bara fint, att få ge barnen tid med oss, tid att prata och vara nära, för trygghet och anknytning. Men sen drev det oss bara till vansinne och det blev svårt att hinna med allt man behövde på kvällarna. Lägga båda barnen själv var nästintill omöjligt… Alla var istället trötta och det blev en massa onödiga bråk.

Varje gång jag skrivit något om detta på instagram så har väldigt många skrivit om att de har liknande problem och att jag bara måste berätta om vi hittar en lösning. Guess what? Det har vi!

I somras var vi tillsammans med några vänner i deras stuga. Badade, fiskade, käkade middag och allt var så trevligt, tills vi skulle lägga barnen. Hejdå sa vi, vi ses i natt.. Våra vänner hade dock en annan taktik och vi bestämde oss för att använda oss av deras taktik som inkörningsport!

Så här gjorde vi.

När det var dags för kvällsfika och tandborstning berättade vi för barnen att de skulle få se på film från varsin telefon i sängen. Barnen som sällan får sitta med telefonen blev lyriska och skyndade sig allt de kunde. De fick ha den ca 25 min första kvällen och sen kortade vi ner det mer och mer. När tiden var slut gick vi in, tog telefonen och sa godnatt innan vi lämnade rummet, detta hade vi även berättat för barnen att vi skulle göra så de var förberedda. Första kvällarna var de duktiga på att lämna ifrån sig telefonerna men tyckte det var lite läskigt att sova själva så vi fick följa iallafall Julie tillbaka till sängen ett par ggr.

Efter två veckor fungerade allt väldigt bra och då tänkte vi att det var dags att ta bort telefonerna. Barnen var inte rädda att sova själva längre och allt annat gick snabbt och smidigt utan bråk. Vi gjorde ingen stor grej av det alls utan när de bad om telefonen så sa vi bara att klockan var så mycket så ”ikväll hinner vi inte titta. Sov gott!” De accepterade det och somnade. Samma sak dagen efter och efter ett par dagar slutade de fråga om det och sedan dess har allt gått som smort! Nu kan jag lägga barnen helt själv på under 30 minuter från kvällsfika tills de sover. Vi kan fortfarande inte fatta att det är sant!

Jag och Erik har fått så mycket mer tid tillsammans, vi kan ha gäster och lite snabbt gå och lägga barnen, jag kan åka bort en kväll utan att ha dåligt samvete för att jag lämnat Erik med läggningen ensam. Helt underbart är det och det gick alldeles för bra för att inte berätta för andra om det! Vi är alla mycket piggare och gladare och vi får mer tid tillsammans på kvällen innan det är dags att lägga barn! Ifall någon undrar så är Julie 3 år och Wilhelm 5.

Så ni med liknande bekymmer, testa och ge det ett par veckor! Kör hårt och lycka till!