I morse när jag vaknade tänkte jag hade jag en så himla bra plan. Jag tänkte att det här skulle bli en lugn dag. En lugn men väldigt effektiv dag. Jag skulle städa, jobba undan sådant som samlats på hög, sortera papper och kanske till och med ta en promenad med Chappe i barnvagnen.
Sen skulle jag sätta mig i fåtöljen med nybryggt kaffe, macaroons jag fått i födelesedagspresent och senaste numret av Lula Magazine. Ha lite av en helig stund medan sonen sov sin eftermiddagssömn.
Men så blev det inte. Dagen försvann helt och hållet i magont (inte jag), disk och – ja jag vet faktiskt inte riktigt. Det är nåt nytt för mig. Det här med tiden som bara försvinner. Liksom rinner mig ur händerna.
Men lite fotografier hann jag ta i alla fall. Alltid något. Så. Förhoppningsvis blir det i morgon jag får ha min heliga stund. Vi får se.
Tips! Nya Lula Magazine är alltså ute i butik nu. Finns på Papercut bland annat.
Detta inlägg har 7 kommentarer
Å försök nu att bara vara en stund. Det går inte alltid att planera med bebisar och blir man stessad för det så bli det bara värre. Det finns ju inget värre än när man känner att man inte hinner något… Jag vet… Å för guds skull! Sov när du kan!! Du har ganska många år framför dig med avbruten sömn. Jag är inne på fjärde året nu 🙂 Så försök att vänja av dig vid planering och ta en timme i taget, tills ni kommit in i någon slags rutin. Då blir det lättare att få till en ensam stund 🙂 Fast det är inte så ofta det lyckas… Men ibland så! Kram till dig från en annan mamma <3
Tack för fina tips! Ja det tar nog ett tag innan man kommer in i det hela… Ska försöka!:)
Åh. Jag vet precis hur du känner. Själv ser jag solen skina in genom fönstret å när vi äntligen kommer ut så har solen gått ner. Men men, vad ska man göra 😉 <3
Haha ja men exakt så är det! Tokigt. Hoppas allt är fint med er. Kram
Ja dagarna rinner iväg fort när man har en liten bebis, jag minns när mina tvillingar var små och syrenerna blommade. Jag ammade konstant och fick till slut in en liten kvist så att jag skulle hinna njuta lite av blomningen. Nu går de själva till skolan….//Sanna
Åh vilken fin liten historia. Tänk vad fort tiden går. Helt galet. Och tvilingar alltså… Ni tvillingmammor imponerar så mycket på mig att ni anar inte!
Vet precis den känslan. Hela dagen gick åt bara för att ta hand om min son när han var nyfödd. Men man lär sig, och runt året blir de mera självständiga så man kan faktiskt både borsta håret och tänderna på samma dag!