Svar på era frågor #2; om amningskläder, namnet Chaplin och lite till.

Jag undrar hur du klär dig nu, post-preggo? Om du ammar, hur löser du det med kläder? Och vart kommer namnet Chaplin ifrån? Kram

Ja nu är det ju 4,5 månad sen den lille bebisen damp ner så min kropp har sakta men säkert börjat återta sin normala form igen. Vilket jag är sjukt glad över. Jag helammade i 3 månader men hade ganska mycket problem med att det gjorde ont att amma och blev då rådd av en läkare att ge honom ersättning varannan gång. Ett råd som jag följde och som jag är väldigt glad över att jag tog! Nu kör vi på en rutin där vi ger flaska vid två matningar och sen ammar jag den tredje gången och så vidare. Något som gjort mig – och  säkerligen lilla Chaplin också, till mycket gladare personer.

Hur som helst. Det här med kläder är ju en historia för sig själv. Jag har inte köpt några direkta amningskläder utan kört på med det som passat och som jag hittat i garderoben. Jag tycker att allting som finns att köpa som har stämpeln “mamma” på sig är så himla fult och jag har helt enkelt vägrat att ta mig sådant jag inte känner mig fin eller bekväm i. I bland kanske det lett till att jag fått krångla upp en klänning över magen för att kunna amma på en fest med det har löst sig det med. Det har inte med fåfänga att göra utan mer med att jag inte vill känna mig som en annan person bara för att jag fått barn. Det räcker med att kroppen redan tagit så mycket stryk som den har. Att klä den i säckiga tunikor och oformliga blusar gör ingen glad, allra minst mig.

Så mitt tips är att först och främst kolla efter hemma vad man redan har. Att omvärdera garderoben lite. Och – om det behövs – uppdatera den med några blusar eller klänningar med knappar eller dragkedja fram. Och om inte kjolarna eller byxorna passar kanske det kan vara bra att investera i några sådana med. Gärna med nån form av resår eller stretch så att man kan använda dem även när kilona rinner av. Och framförallt  – för att inte gå runt med något som spänner i magen och gör en obekväm.

Jag tycker inte att man ska köpa kläder som är i ens vanliga storlek och tänka att man ska ha dem sen, när man gått ner gravidkilona. Det blir bara som något slags straff och som en stress som inte gör någon glad. Köp sådant du kan ha nu och som du känner dig fin i helt enkelt. Och glöm för allt i världen inte att fråga vänner om du kan få låna kläder av dem. Vare sig de varit gravida eller ej har de säkerligen hur mycket som helst som kommer passa dig under de här månaderna – förutsatt att ni har ungefär samma storlek så klart. Att kolla secondhand är också ett tips för att slippa lägga ut så mycket pengar. Jag tycker t ex Beyond Retro har en del fina klänningar med resår som funkar. Men man måste ju ha en del tålamod för att plöja igenom butikerna så klart. Vare sig det är i  vintagebutiker eller hos kedjorna. Vill man inte gå på stan utan chansa på att klicka hem kläderna – det går ju alltid att skicka tillbaka – tycker jag Asos är bra.

Jag har haft en väldig tur och fått ett barn som är nöjt mycket. Det har gjort att jag kunnat ge mig ute mycket och hitta på saker och det är jag väldig glad för. Jag skulle inte mått så bra av att gå hemma i mjukiskläder utan behöver momentet där jag liksom “startar dagen” med att klä på mig och gör mig i ordning. Därav fokuset på kläder som jag känt mig fin i. Men. Trots detta kan det vara så att mitt bästa köp under den här tiden har varit en blå-och vitprickig morgonrock i frotté. För de där tidiga och kalla morgnarna, de vakna nätterna i fåtöljen där jag sitter och ammar och för de tidiga kvällarna i tv-soffan. Så det får bli mitt andra tips!

Namnet Chaplin har vi helt enkelt valt för att vi tycker om det. Inte för att vi älskar Charlie Chaplin – även om vi så klart gillar honom. Chaplin låter fint när man säger det, är inte så vanligt och fungerar på de flesta språk. Dessutom passar det honom väldigt bra att heta det. Han är liksom en liten Chaplin. Plus att man kan komma på ungefär hur många smeknamn som helst på namnet. Chappe är väl det vanligaste men jag är förundrad över hur många knäppa böjningar jag lyckas få till där hemma när det bara är han och jag som umgås och busar. Och faktiskt är han den nionde personen i Sverige som är döpt till just Chaplin. Det trodde jag inte när vi valde det faktiskt. Men det är kul tycker jag!

Tack för de roliga frågorna Emilia! Hoppas du är nöjd med svaren.