Erkänn att ni inte kunde hålla de nyfikna fingrarna borta från den klickraketen till rubrik? Så vi reder ut det med en gång: jag är inte det minsta gravid. Det här inlägget är en karamell som jag sparat i fickan hela helgen och jag ville bara lura in er så att ni inte missar något.
I fredags slängde jag in kameran i bilen och åkte hem till denna kloka, vackra människa, ni kanske minns klänningen som hänger där? Och nu väntar de ett litet pyre. Jag är så mäkta glad för deras skull. Och så över öronen stolt att jag fick ta de sista bilderna på henne 1.0. För att bli förälder är sannerligen livet 2.0, håller ni inte med?
Bara naturligt ljus i deras in-i-varje-cell-perfekta sovrum. Mer kan man inte önska som fotograf.
Apropå rubriken som inlägget bär, går ni i väntans tider och känner ”attans att man inte hunnit ta lite bilder på mig och magen”, släng iväg ett mail till mig vetja!
Som vanligt så värmer det något oerhört i mitt arma blogghjärta om ni klickar på det lilla hjärtat här.
