Ni som följer mig på @whatdecoratesmyday kan knappast ha missat att den är här nu. Livsjournalen. Boken som vi har jobbat med hela hösten, jag och Maria, men som vi har saknat och drömt om sedan vi träffades för första gången för fem år sedan.
Att sammanfatta allt som den här boken betyder för oss, i ett blogginlägg, det är omöjligt. Men för att backa bandet ett par år, så minns ni kanske att jag gick den här kursen? Utan den erfarenheten i ryggen så hade jag aldrig vågat släppa taget om tryggheten i en fast anställning. För att citera mig själv, 27 augusti 2018:
”Tidigare i livet har mina val grundat sig så mycket i andras förväntningar på mig. Mitt liv hände inte bara, jag skapade det är ett citat av och från Marias kursmaterial. Det träffade mig så obarmhärtigt rakt i hjärtat.”
Där och då började jag se mer nyktert på min tid. Skulle jag verkligen ägna resten av mitt liv åt att sträva efter något, som jag kände halvhjärtat för? Åt andra människors förväntningar och livsmotiv?
Jag hade utan problem kunnat skriva en roman om det där uppvaknandet. Men det hade nog inte varit kul för någon enda att läsa. Jag kunde dock inte släppa tanken på, att på något sätt, hjälpa andra kvinnor att våga utvecklas, att våga följa sina drömmar. Du vet de där drömmarna du hade som liten flicka.
Efter nio månaders tjänstledighet valde jag att säga upp mig. Jag hade verkligen inget dåligt jobb. Tvärtom. Jag trivdes. Riktigt bra, rentutav. Men jag kunde inte längre minnas när jag känt det där pirret i magen senast.
Och så föddes vår bokbebis. Summan av kardemumman, i augusti bestämde vi oss för att ta bollen och springa; vi skulle på egen hand skapa den där boken som vi alltid saknat i våra liv. Kalendern med stort K. Kalendern som ger utrymme för att livsplanera.
Vi hade bestämt oss för att det skulle bli en ny sorts kalender, med foton, unik i sitt slag. Den skulle bli så pass fin att titta på, så där vacker och värd att ligga framme.
När Livsjournalen blev grafisk. Så en solig dag i september packade vi bilen proppfull med oss själva, rekvisita och 700 000 drömmar. Nu var även Hanna med på boktåget. Hanna som jag lärde känna för en herrans massa år sen, när vi var unga och oförstörda och gick på folkhögskola.
Det finns en alldeles särskild anledning till valet av omslagsbild till boken. Ni kommer förstå, när ni får veta. Men jag suger lite till på den karamellen.
Vi hängde upp blommor. För att vi kunde.
Ser ni ljuset? Sådär magiskt var hela den helgen som vi var där i huset och jobbade. Jag tror att jag talar för oss alla tre när jag säger att vi aldrig, aldrig någonsin, kommer glömma de där dagarna. Vi skrattade och vi grät och allt däremellan.
För det gör ju som bekant ont när knoppar brister. Att gå på djupet med tankar, känslor och sådant man sopat under mattan i en evighet. Att vara ärlig med sig själv, utan prestige och förväntningar. Men när man grottat, kartlagt och benat ut, då har man åtminstone chansen att skapa lite mer av det liv man är ämnad att leva.
Minns du känslan som bubblade inom dig när de sista skälvande verserna på Den blomstertid nu kommer ljöd i kyrkan? När du började känna smaken av sommarlovsfrukost och nästan kissade på dig av pirrande lycka? Det ändlösa sommarlovet låg framför dig. Föreställ dig att du kan känna så igen. Varje dag. Du behöver bara ta reda på vad den lilla flickan i dig drömde om. Du är skyldig henne det.
Livsjournalen – kalender för livsplanering 2020. Det är dags att börja nu.
Detta inlägg har 15 kommentarer
Jag blir så, förlåt för min svordom, jävla inspirerad och motiverad av er och det ni gör. Jag står i startskottet för att våga gå min egen väg. Äga min tid, men framförallt mitt liv. Jag har gett mina nära och kära en enda sak på min önskelista denna jul; er livsjournal.
NU ska jag våga. NU ska jag försöka hitta min väg. Jag vill skriva, fotografera, inspirera och utvecklas. TACK!
Hannes! Du får svära hur mycket du vill. Själv blir jag jävligt glad av dina ord. Det är personer som du som gör att man orkar och vill fortsätta <3 Hoppas vi får möjlighet att ses IRL 2020!
Fint det där, men när jag provläste de första sidorna…nja, det står: ’…sluta med måsten…. Haha, lätt för de priviligerade som tydligen kan jobba med sina hobbies….så är det en bok för rika priviligerade unga vackra slanka bloggande kvinnor som har en rikitig bra liv…..IGEN
Hej Sonja! Det är din tolkning av det vi skriver. Vår tanke, och erfarenhet, är att man (inte alla, men de flesta) har möjligheten att välja hur man ser på de saker man lägger sin tid på.
Vill verkligen poängtera att det du ser i mina kanaler är en bråkdel av mitt liv. Människor har så många fler lager än det man väljer att visa upp. Du har ingen aning om vad jag kommer ifrån eller kämpar med i mitt liv. Men jag överväger att berätta om det eftersom det kanske skulle kunna ge en nyanserad bild av ”unga, slanka, rika, med riktigt bra liv”.
Vilket underbart inspirerande blogginlägg Emma!! Jag känner det i hela kroppen, och jaaa du har så rätt!!!!! ❤❤❤❤???
Åhhhhh Emma, wow va grym du är! Så inspirerande. ❤️❤️❤️
Så inspirerande Emma! Bilderna är verkligen magiska och det är jag övertygad om att Livsjournalen också är ❤️ Den ligger högst upp på min önskelista ❤️
Heja heja heja! Så peppad på denna bok och blir så inspirerad av dig!
Såå fina bilder, kan bara tänka mig hur magisk hela kalendern är! Har beställt en till mig själv och längtar tills den kommer 🙂 Heja er, så bra jobbat!!
Så fint inlägg Emma! Jag blir så inspirerad och samtidigt livrädd och full av ångest för jag vill så gärna ta tag i mitt liv och mina drömmar men jag vet aldrig var jag ska börja så det blir aldrig något av det istället medans åren bara går. Men med din pepp kanske jag vågar! ❤️
Hej Emma, ja, du får gärna berätta om ditt liv och vad du kämpar med! Jag är verkligen nyfiken och vill inte läsa om fasaden att allt är bra…
Så underbara bilder och verkligen tänkvärda ord<3 Ser så fram emot att njuta av Livsjournalen!
Pingback: Inredningsnyheter v 51/2019 - Trendenser
Gu vad jag ångrar att jag läste kommentarerna. Så himla trist. Alltid någon som måste vädra sitt missnöje till helt okända människor som bara försöker sprida lite glädje till andra. Emma – starkt vågat och starkt jobbat att våga följa din dröm! Sonjam – läs en dagstidning, där hittar du misären du letar efter.
Intressant!