Det kom en dam till Johanna, vår guldsmed. Med sig hade damen ett par av blåklockor i gammalt silver. Eller snarare två par, för det var hennes örhängen från 20-talet. Damen var söt och tyckte att örhängena passade bättre i Johannas ateljé än i en ask i hennes hem. Johanna själv tyckte det var lite Mokkasin över dem och kanske var det de allra vackraste blåklockor vi hade sett och lovade varann att vi minsann skulle ta vara…
Den där bonden som skumpade runt och plöjde med sin traktor trodde nog att vi var spritt språngande galna där vid dikeskanten, kånkandes på en stor korg med blommor och en kamera i högsta hugg. Men sånt får man ju inte bry sig om tänkte vi och vinkade glatt. The farmer that went around plowing probably thought we were totally nuts standing by the trench, carrying a big basket of flowers and a camera in full motion. But…
Just nu befinner jag och JonCha oss i ett kokhett LA, våran första resa över Atlanten. Vi är så exalterade som små barn över allt vi vill se och göra här och över vår road trip som startar i morgon. Men mer om det senare! Jag befann mig som ni vet på Rhodos i förra veckan men en härlig liten grupp av människor som jag tidigare inte träffat. Vi fick uppleva designhotellet Casa Cook Rhodes som jag skrev…
I sommar har vi planerat en ny tripp till Gotland med våra bästa vänner, och jag längtar till bräckta bad, varma stenstränder och massa god mat och inspiration. Det är något väldigt speciellt med den där ön. Som om hela ön har neddragna kontraster och något slags mättat filter som gör varje sten, varje fasad och varje liten vrå så vacker. Här är en av mina favoriter bland kan-inte-sluta-fota-för-allt-är-så-himla-vackert-ställen på Gotland, Furillen. Ni hittar alla mina Gotlandsfavoriter här.
Idag har det bland väldigt mycket annat stått location scouting på schemat.
Älskar att se fikonplantan i studion söka sol och breda ut sig i studiofönstret.