”att vi kunde komma på en sådan himla bra present!”

Jag och ungarna hade ju såklart funderat en hel massa på världens bästa farsdagspresent. Vi tänkte weekendresor, spaupplevelser, supermiddag på någon flådig restaurang eller något nytt tekniskt och megacoolt. Men det blev en Knappfabrik. Eller som Liv uttryckte det "Pappa fick en sådan där grej som man kan göra egna broscher med!" Och visade sen malligt upp hela mössan som var full med pins. Jaha, lyllo han... tänkte nog de andra papporna. Ja, så går det när kidsen själv får…

0 kommentarer

stjärnor.

Och så var vi och tände ljusen hos barnens farmor och farfar. Det var kväll och alldeles mörkt. Det enda som syntes var alla tusentals ljus. Viggo sa "Det är som om hela marken är full av stjärnor. Som stjärnhimmelen fast tvärtom." Just så var det. Lampskärmen som vi hängde upp en dag i somras när  ungarna lekte restaurang under äppelträdet dinglar där rätt ensam nu. Den lär förmodligen hänga kvar fast snön kommer. Och tills det blir vår igen.

0 kommentarer

det blir en fin helg.

Nu tar jag helg. En fin sådan tydligen. Eller som tur var. Egentligen skulle det här vara en helg med överraskning som pågrund av en mycket stressad bloggerska inte blev en sådan. Ni vet då själva överraskningspersonen (som alltså inte har en aning om det fina) kallt har räknat med att en helg har väldigt många timmar i jobbtid. Nästintill iskallt räknat med. Och strikt spikat ihop ett jobbschema inför fredagkväll plus lördag plus söndag, som heter duga. Då kan det lätt bli…

0 kommentarer

när ni vaknar sitter vi på flyget till paris.

Nu kära ni, lämnar jag den här platsen för några dagar. Jag tar min bästa man och två av mina fina favoritungar och drar till Paris. Och visst övervägde jag, i några sekunder (eller kanske in i det sista) att ta med den där mackapären till höger. Men nää, nu får det banne mig vara nog. Nu jäklarns har jag lov. Sådetså.  Och vi har övat franska fraser, läst om mumiekatter och byggt eiffeltorn. Och vi är peppade till tusen.Ses!!

0 kommentarer

hemligheter.

Igår susade jag upp till Stockholm på lite hemlighetsmakeri. Ett väldigt fint sådant. Några timmar med rätt människor och på rätt plats kan göra underverk för en väldigt vimsig och rörig person som jag. Så bra. Lite finheter sprang man ju på i all hast. En tejplåda. Två pappersrullar. Och en finfin present fick jag. Så väldigt snällt. Det var en ren fröjd att kolla ner i min loppiskorg som jag slänger mig med nu för tiden. Nu väntar den satans…

0 kommentarer

frågor och svar.

Då kör vi lite frågor och svar igen... Inte alls lika tungt som sist men ack så långt. Igen.  Karin A frågade såhär: Det vore kul att veta vad du aldrig släpper över tröskeln till ditt hem (i inredningsväg) och vilka tre saker (inredning igen) du absolut inte kan leva utan?Vad som aldrig skulle komma över tröskeln till vårt hem ska nog egentligen vara osagt. Borde vara. För åtminstone jag är inte helt konsekvent. Lite lömskt föränderlig sådär…

0 kommentarer

♥ new york.

För tio år sedan satt jag på tunnelbanan och K ringde. Jag hade precis passerat Hötorget. Han sa att ett flygplan hade kört in i World Trade Center. Precis sekunden efter tog batteriet i min telefon slut. Jag var på väg till en av mina vänner som bodde långt söder om stan. Jag satt där på tunnelbanan och tyckte det var märkligt att den gick som vanligt för mina tankar var kvar i Stockholm och alldeles i närheten av Hötorget. För det var…

0 kommentarer

frågor och svar.

Cecilia Areng skrev såhär Men jag som bor i dina gamla kvarter kanske, kring Mariatorget på söder, med två barn lite trångt sådär och undrar om vi ska våga ta steget att lämna stan för drömmen om gräs och eget hus är ändå sjukt inspirerad och nyfiken på hur du kände och tänkte kring jobbet och skolor och hur livet skulle bli när ni flyttade? Och Snor & Glamour såhär Som utflyttat Katrineholmare till huvudstaden så funderar jag lite på hur…

0 kommentarer

snart kommer fler svar.

Jag vill egentligen inget annat just nu än att sitta här med regnet smattrande mot fönstret och svara på era fina frågor. Men de grusiga ögonen går i kors och tankarna ska vi inte tala om. Och nästa fråga är minsann inte att leka med. Den handlar om hur vi tänkte och kände när vi lämnade Stockholm för den lilla småstaden på landet...Ses imorgon!

0 kommentarer

imorgon är en ny dag.

Imorse förstod jag Livs grej med att ha olika skosnören. Det är helt enkelt möjligt att ha det. Det är möjligt att inte välja. Men däremot kan man inte gå till skolan med fyra olika tröjor. Eller tre par olika leggings, eller fyra olika jackor. Samtidigt, i en och samma outfit. Det är i allra högsta grad omöjligt. Och om man nu måste välja och det verkligen inte går, så finns det bara en utgång. Kris, fullständig Nu brakar hela livet samma…

0 kommentarer

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta