Så här såg det ut här om dagen när Olivia och jag kollade äppelstatusen inför hösten. Vi är så glada över alla fina fruktträd här på gården! Det var något vi inte alls tänkte på när vi var här och tittade på huset i februari och något jag var orolig över att det inte skulle finnas. Vi hade så fina äppelträd vid gamla huset i Halmstad, så det hade varit något jag skulle sakna annars. Men till vår stora glädje finns här både äpple, päron och körsbär. Kanske ska vi plantera något mer också framöver, kanske fläder, plommon eller bigaråträd!
Inser vilken himla fin idyll vi bor i numera. Inte helt olikt det underbara torpet i Södermanland vi hyrde i september förra året. Något vi gråtfärdiga lämnade bakom oss efter en vecka och tänkte att “så här kommer vi nog aldrig få bo”. Men tänk vad livet överaskar ibland! Bilder från det hittar ni HÄR. Ganska kul att gå tillbaka och läsa det nu, snart ett år senare. Där fanns sorg och vemod och en enorm längtan och saknad. Jag trodde faktiskt på riktigt aldrig att vi skulle hamna där vi är idag. Vilken lycka!
Drömmar slår in ibland, därför ska man aldrig ge upp dem
Jag är så fruktansvärt glad över att mina barn får växa upp såhär. Bland skog, ängar, djur och sjöar. Precis som jag växte upp och från liknande platser där jag har mina finaste minnen. Vi har redan fått nya fina bekantskaper, min mamma flyttar till samma ort som vi om ett par månader och förskolan och skolan verkar supermysig. Här vill vi stanna, här vill vi leva och här vill vi åldras och bli gamla. Ibland går drömmar faktiskt i uppfyllelse och vi har äntligen hittat hem, på livstid.
Klicka hemskt gärna på det lilla hjärtat om ni gillar mina inlägg. Det värmer verkligen ska ni veta! Kram från mig <3
