Januari var månaden då snön kom till ön och gjorde allt lite mjukare med sitt vita fluffiga täcke. Vi gick också mot ljusare tider och jag tycker att det märks så tydligt nu när vi bor närmare naturen. Varje dag efter förskolan så kan vi stanna ute en liten stund längre.
Vi spenderade också mycket tid tillsammans trots att vardagen med arbete och förskola dragit igång. Först åkte jag och John till Stockholm och fick spendera lite tid för oss själva på Hotell Kungsträdgården. Sen tog vi hela lilla familjen och övernattade i Visby på Värdshuset Lindgården.
Januari är också månaden jag fyller år och i år blev jag 36. Jag hoppas att jag snart ska hinna lusläsa min present.
Jag fick en dos kultur på Hallwylska och hann med lite loppisbesök både på Stadsmissionen i Stockholm och Gåvan i Visby. Jag var också en sväng till Växthuset Linds här på ön och kom hem med en stor palm och fröer inför kommande odlingssäsong. Så pepp på att vidareutbilda mina ännu inte så gröna fingrar! Jag har antecknat nässelvatten och lärt mig mer om hur vi ska sköta vår varmkompost.
Januari var också månaden då vi möblerade om i vardagsrummet för 10:e gången, jag vet banne mig inte hur jag vill ha det. Eller jo det kanske jag vet, ibland, men plånboken tillåter det inte just nu. En annan soffa vore något, en härlig tapet, nya golvlister och foder, en annan dörr in till rummet – ja ni hör ju : ) Men så länge har rottingmöblerna från trädgården flyttat in som temporär lösning. Så jag vet inte riktigt vad som hände men plötsligt fick vi ett vardagsrum i någon slags bohemisk kolonialstil. Nå ja det får duga så länge. Nästa vecka har jag nog ändrat mig igen ändå haha. Jag bjuder på processen fast det smärtar lite att dela något som är så ofärdigt.
Och så började vi att renovera hallen så smått. Trappan du skymtar där var nyss från sjuttiotalet i klarlackad gul furu och med öppna trappsteg. Nu har den fått ett lager vit färg och stegen täckta, gissa om det gjorde stor skillnad? Väggarna hade tidigare en svagt pastellig 80-talstapet och det nu svarta trägolvet var täckt av masonit och plastmatta. Hallen får sig en make over för att få till bättre förvaring och struktur, men också för att göra den mer trivsam rent allmänt. På bilden längst ner till höger så kan du skymta en svart fondvägg med en spegel, där satt tidigare hatthyllan. Alltså mitt i blickfånget med femton jackor och stök och bös. Nu hänger allt skrot under trappan lite mer i skymundan – så mycket bättre. Golvlister saknas och jag funderar på att måla rutor på golvet men är osäker på om det blir för mycket i det lilla utrymmet. Det tar sin tid för vi gör allt själva med små medel, men kanske är februari månaden då hallen blir helt klar. Vi får se. (PS. Vågar/vill du se hur det såg ut före?)Det finaste av allt denna månad är nog ändå det gäng nya vänner vi funnit precis runt knuten. Ett så himla fint avslappnat, jordnära gäng med samma värderingar som oss och barn i samma ålder. Med öppna armar bjuder de in oss på barnkalas och annat härligt som bland annat det här. Det uppstår innerliga samtal om både det svåra och fina i livet och hjärtat mitt blir alldeles varmt <3
Välkommen februari och låt dig ta oss ett steg närmare våren!
Detta inlägg har en kommentar
Älskar detta inlägg! SÅ fina bilder också. <3