Det regnar och regnar och min hals värker. Min barnmorska är imponerad över att mina värden är så perfekta men jag känner mest en orosklump i magen.
Jag skulle kunna berätta här, men det blir för komplicerat känner jag. Och jag känner mig lite för förnedrad just nu. Och egentligen skulle jag kunna strunta i att skriva något om det här över huvud taget. Låta detta var en fin och inspirerande fristad.
Men jag är inte en sån person. För att kunna ta in och dela det som är fint och bra måste jag visa mig även i det som är tungt och jobbigt. Det blir bara en falsk yta annars och det står jag ändå inte ut med.
Jag hoppas att dom som har makten att påverka min situation gör det snart och gör det som blir bra för mig och min familj. Jag vill bara lägga min energi på det som är viktigt på riktigt nu.
På väg hem i regnet köpte vi ett nytt Pukka-te i vår lilla ekobutik om hörnet. Dom är så fina. Förpackningarna. Ska köpa en ny för varje gång jag är där tänker jag. Sen plockade vi några smörblommor i dikeskanten.
