Det är så finskört just nu och jag försöker hitta lugn i tillvaron och samtidigt acceptera kaoset som uppstår emellan.
Vissa dagar trillar tårarna mest hela tiden. Av kärlek, av trötthet, av känslan att inte räcka till.
Men så tittar jag på mina underbara barn och tänker att dom har det faktiskt väldigt bra.
Det får väl vara så ett tag, tänker jag. Kaosigt men kärleksfullt.
Och.
Tusen tack för era fina komentarer och lyckönskningar. Just nu hinner jag knappt med att läsa några bloggar alls, men vill att ni ska veta hur glad jag blir och att jag när det lugnat sig ser fram emot att kika runt.
Ps. Dom två gröna har mamma stickat till barnen. Så underbart fina. Tack <3