När ens barn inte har sovit en blund på hela natten på grund av ilsket kli, och inte ätit på flera dagar, blir man så extra glad när han säger att han vill ha nybakad scones med marmelad plötsligt. Vi tände ljus och dukade med nya assietter från loppisen över gatan. Vi bryr oss mycket om samma sorts detaljer han och jag.
I fortsättningen ska jag inte lova något om när jag ska göra det ena eller andra, för jag inser att jag sällan kan hålla det och att det leder till en underliggande stress istället. Som en tillbaka blick på Le Kiosk… Det kommer när det kommer helt enkelt. Nu ska vi först och främst ta hand om oss här hemma.
