Fredag, vad jag har längtat efter Dig!
Fast i själva verket är det ju Dom. Jag kan inte beskriva känslan av att hålla sina barn i famnen igen efter en vecka ifrån. Det är ett lyckorus och som den pirrigaste förälskelsen, något som är så extremt nära och bekant och ändå lite nytt varje gång. En lös tand, ett nytt ord, ett nytt uttryck. Fredagens blommor är inköpta, och en liten helgpresent, något väldigt nostalgiskt och väldigt fint…loppis förstås. 
Han har pratat mycket om italiensk maräng på sistone, så jag tänkte vi skulle ge oss på något i den stilen och jag började bläddra i Lomelinos tårtor, bara för att den är så himla fin och inspirerande.
Kanske blir det pavlova. Alldeles säkert kommer vi att spela kort, kolla på Halv åtta hos mig och äta tacos som dom önskar. Men först ska dom få inhandla varsin fredagsblomma för att få in helgkänslan.
Hoppas Din fredag blir så fin som Du vill.
