Träd och åter 1000 träd; minnen från tågresor.

Det är något visst med tågresor. Jag har åkt väldigt mycket tåg genom åren. Med en far och en mor på olika delar av landet vart det åtskilliga timmar i SJ:s vagnar.

Till att börja med är allt stissigt. Ungar skriker, det prasslas med godis, det är ett jäkla springande till restaurangvagnen. Men efter ett tag infinner sig lugnet. Träd och åter tusen träd svischar förbi, barnen somnar, även vissa vuxna sitter och sover med gapande munnar. Andra sitter försjunkna i böcker, någon dam löser korsord, folk är mätta och det har lungnat sig med prasslande och spring till restaurangvagnen. Jag älskar dessa stunder. Man får så mycket tid att tänka, och man är aldrig stressad för man kan ändå inte göra nåt annat än att bara sitta där.

Jag har några fina tågminnen som jag samlat på mig under årens lopp:

♥ Det första minns jag inte själv, men min mamma har berättat. Jag och mamma sitter i en kupé mitt emot en man med extremt fula tänder. Du vet, skitiga, gula, som om han inte borstat dem sedan han var 20. Mamma ser hur jag stirrar och ber tyst att jag inte ska öppna käften. -Mamma! Varför har den farbrorn så fula tänder? får jag ju förstås ändå ur mig, högt och tydligt… Stackars mamma… Och stackars farbrorn… 🙁

♥ En ”nykär och vi kan inte hålla oss ifrån varandra en sekund” – tågresa till en julmarknad i Östersund.

♥ En tågresa mellan Stockholm och Östersund en natt för många år sedan. Det var precis innan en Storsjöyra och vi skulle hem efter en Stockholmsresa  men det var fullt på alla flyg och tåg. Till slut fick vi plats i en överfull kupé där ventilationen inte fungerade och det var en gigantsik hund på golvet som var minst sagt dålig i magen och snarkade som attans.Jag var sjukt stressad över att inte kunna sova då jag skulle direkt till jobbet, men vad vi skrattade den där natten! Och ännu mer efteråt när vi tänkte tillbaks på det…

♥ På väg mot Roskilde. Jag är 17 år och förälskad som aldrig förr. Jag åker med min pojkvän och hans kompisar. Det är proppfullt i hela vagnen, vissa har uppfällbara stolar i gången då det inte finns sittplatser. Och det är öl, musik och kyssar och jag älskar mitt liv.

♥ En tågluff i Europa. Tåget ska ta oss mot Köpenhamn. Vagnen är full av folk och det är natt och vi försöker sova. Emil, min reskompis väcker mig och säger att vagnen bakom är helt tom, att han går dit och lägger sig. Jag mumlar till svar att jag stannar kvar. Morgonen efter ska jag väcka honom eftersom vi snart är framme. Problemet är att efter vagnen jag befinner mig i finns ingen vagn. Den har kopplats av och är på väg till Berlin. Emil är på väg till Berlin.

♥ Den där tågresan jag skrev om för ett tag sedan, ni vet. Ett sista kapitel i en kärlekshistoria stor som hela världen.

Nu sitter jag på ett tåg mot Ulricehamn. Jag ska fira min kusins student. Och med det har jag ytterligare en tågresa att lägga på minnet.

Translation: Here.