Nu är de här! Våra bebisar Arthur (Louise) och Selma (Linda). Efter att vi båda varit gravida i vad som känts som en evighet är de nu äntligen på rätt sida av våra magar och redan 6 veckor gamla. Alla mår bra, trots en del sömnbrist och värkande kroppar hos oss mammor. Herregud vad vi kvinnor orkar och klarar av för övrigt, hurra för alla oss!
Som några av er kanske vet så skilde det endast (och sjukt nog) bara 9 dagar mellan våra respektive BF (beräknat födelesedatum). Något som inneburit att vi följt varandra åt i graviditetens alla faser.
Ångesten i början: ”hjälp vad har vi gjort, kommer detta verkligen att funka med jobbet, hur kommer livet med två barn vara, kommer bebisarna vara friska”? och sedan det vedervärdiga illamåendet från helvetet som drabbade oss båda, tätt följt av foglossningen, sömnsvårigheterna, halsbrännan. Ja, listan kan göras mycket längre, ni som har varit där, ni vet. I vecka 33 gjorde vi vår sista styling, då började det bli svårt att stå på stegar och hänga gardiner och bära tunga kassar.
Och under dessa nio månader har vi hunnit åka till Sri Lanka (då visste bara en av oss om sin graviditet, den andra skulle bli varse kort därefter). Vi hann också stänga Vintagefabrikens butik i Midsommarkransen, öppna den igen på Kungsholmen. Sen kom dagen då vi tog beslutet att endast satsa på vår webbshop till 100%. Ett beslut som idag känns både smart och som en stor lättnad!
När vi sedan tog de här bilderna i somras mådde vi båda ganska bra då det värsta illamåendet passerat.
Och så kom då den dagen med stort D. Linda hade gått elva dagar över tiden och Louise två. Båda extremt färdiga med det här med att vara gravida, den ena kanske snäppet mer än den andra.. Och så kom det där sms:et från Linda som båda gått och väntat på.
”Nu har det börjat här. Hörs på andra sidan!”
varpå svaret kom kort därpå.
”SLUTA!!! För mig med!!”
Och så blev det. Den 13 oktober föddes de båda, den ena ca kl 13 och den andra på mållinjen strax efter 23 på kvällen. Vintagefabrikentvillingarna Selma och Arthur som kommer att följa varandra i livet, vare sig de vill det eller inte.
En måndag för några veckor sedan var det dags för Selma och Arthur att hänga för första gången tillsammans på mammornas kontor, hjälpa till att packa paket (haha, skämt!) och klappa på varandra. Timmarna efter att den här bilden togs blev lille Arthur förkyld (förkylda bebisar är bara SÅ sorgligt för övrigt!), därav inte så sugen att ligga still på rygg och se glad ut. Men tur då att ha en kompis/storasyster som tar hand om en. <3
Nu ska vi göra vårt bästa för att bolla livet som egenföretagare med att ta hand om våra bebisar, något som vi tror och hoppas kommer funka galant. Planen är att jobba ungefär 2 dagar i veckan och resterande tid vara hemma med de små. Det bästa av två världar helt enkelt!
Psst. Gillar du detta inlägg? Glöm inte att klicka på hjärtat här under. Tack snälla!
Detta inlägg har en kommentar
Fatta va sjukt? Oddsen att ens bli gravid och att bli det så nära varandra och att de sedan väljer att ploppa (eh, världens sämsta liknelse, som att de liksom slajdar ut utan problem haha!) samma dag?? Magiskt! Så enormt fint! Stort stort grattis till er allihop!