Vi är på resa. För att komma till mina föräldrars stuga i Sälen så har vi först kört till Stockholm sen tog vi tåg till lilla Djurås och vidare med buss. I Montessori pedagogikens anda gör jag resan med mina barn till ett lärande för livet. Och för att jag inte känner för att köra själv med två barn bråkandes i baksätet Stockholm-Sälen. (Fredrik måste jobba i Stockholm och kommer efter senare med bilen. )
Mina barn älskar att resa. Och det måste inte vara långt. Lite buss, tåg, bil eller flyg så är de nöjda. Och en fylld matsäck.
Alltid ser man spännande saker och lär sig något nytt. Att bära sin egenpackade ryggsäck, att husen ser annorlunda ut i Dalarna, att man måste passa tider att tåget körs av en lokförare. Allt om livet.
Och så länge man har två rullar singoalla och ballerina kex redo så är alla nöjda.
