Vi har haft jullov. Ett långsamt jullov. Jag har kämpat med att hålla digitala medier borta den senaste veckan, telefoner, playstation, Musikaly(eller vad det nu heter…min dotter skrattar bara åt mig och säger att jag säger fel…)Pokemon. Det har även inneburit ingen mail, ingen blogg, ingen Instagram för mamman. En liten utmaning när man har barnen hemma på jullov i 3 veckor… och en man som insjuknade i influensa. Det har inte funkat varje dag så bra men har fått oss att reflektera över våra beteenden här hemma. Vi ska nu testa med att ha mobilddagis(ok nattis) för telefonerna från kl.19.00 på kvällen.
Jag anser att mina barn blir sura och otrevliga när de spelar eller håller på med telefonerna för mycket. Kanske det är så att it takes one to know one och jag är likandan själv. De gör ju inte som vi vill alltid, snarare som vi gör.
Kanske är jag gammaldags och bakåtsträvare, men jag blir skrämd av spelen och vill att mina barn ska leka som när jag var barn. När vi är på torpet funkar det. Men hemma finns det så mycket digitalt som drar. De första veckorna på lovet gick varje kväll åt till att hitta olika laddare, logga in på Netflix, HBO….. ännu ett digitalt problem. Valfriheten.
Så nu har gjort som hemma hos mormor och morfar. På kvällen tittar vi tillsammans på det som finns på tvn (ok, vi är ju en ny generation trots allt, vi får lov att välja i det digitala playutbudet på tvn om så önskas) och kvällsfikar ihop. Något som barnen älskar hos mormor. Så igår kväll satt vi alla i en soffhög och tittade på en gammal klassiker, Papillon. Och ikväll blir det Fröken Frimans krig, som vi missade juldagarna då det värsta digitala valfrihets infernot accelererade.
Känner ni igen er någon?
Hur som helst så blev det en dag med iskyla, -11, i Malmö, då efter stormen som aldrig fick något namn för den kom tvåa. Och som den Mia jag är så packade jag en liten fika i en ryggsäck och vi drog på äventyr i närområdet. Limhamnsfältet. Det var som en vintersaga. Som att en iskall fe hade passerat på natten och slagit ett magiskt spö över strandkanten och sedan tröttnat och vänt åter norrut.
Underbara vackra Malmö. Och där på andra sidan din storasyster Köpenhamn. Så nära mig.
Tyvärr Malmö visar du inte din vackraste sida varje dag. Speciellt inte denna januari. Jag vet att du är här. Bakom moln och svarta rubriker.
Vi hittade is, försökte oss på groupies i kyla och fikade i min flergångsmugg. Återvinningstipset! Bestämde oss för att komma tillbaka med skridskor nästa dag till vårt hemliga ishörn på fältet. Men sedan bestämde sig vädret för att vända och bli geggamoja. Lätt hänt i Skåne.
Sen vände vi hemåt och läste böcker.
Och vilade i väntan på att pappan skulle bli frisk igen.
Vad har ni för bestämmelser hemma när det gäller spel och mobiler? Är jag en gammal tråkig tant?
Hur gör ni själv?
Time for reflection.
Love
Detta inlägg har 2 kommentarer
Hej Mia!
Det här med uppkoppling är ett krig i sig. Lätt att säga till barnen, svårast att hålla själv. Jag personligen VET att detta instagramknarkande sent in på natten, (och gärna i sängen efter lampan släckts) INTE gör mig bra, ändå fortsätter jag. Vi är helt beroende av stimulansen och i denna hets får vi konstant prestationsångest av alla snygga hem, lyckade maträtter och outstanding outfits. Sämsta känslan att avsluta en dag med och varesig kreativitet eller prestationsånegst får ju vila. Jag hänger på dig, ingen telefon efter 19! Och kanske surf på datorn för den delen med. Basta!
Usch jag vet…. inte bra. Jag har en bestämmelse att aldrig kolla mailen i sängen eller innan jag går och lägger mig. Man kan ju ändå inte göra något förrän nästa dag….om det är ett jobbigt jobbmail från en annan stackars kvällsjobbare.