Jag fick en bok i min brevlåda. En historia som var en annan kvinnas historia till mig.
Jag är som jag tidigare berättat om är med i det fina Facebook projektet #Savetheculture #bookexchange Där idéen är att man skickar sin favoritbok till någon man inte känner. Dvs det landar också böcker från personer du inte känner i din brevlåda.
Jag har fått en bok tidigare från en annan kvinna. En okänd utan signatur. Nu kom det en fint inpackad bok till. En som jag nog inte hade valt att köpa själv. Det var en välkänd titel för mig men den hade inte kallat på mig.
Först trodde jag att den var från en person utan signatur. Men så hittade jag ett litet kuvert med ett litet kort.
Och det var då mitt hjärta blev varmt. Jag förstod att denna kvinna valt denna boken för att den var viktig för henne. Och för alla kvinnor på vår jord. En bok om att vara kvinna i Afghanistan. En bok om att inte få vara en fri kvinna.
Vi är fria här. Och det måste vi använda till att bära kvinnorna som inte har en röst. Det är viktigare i dag än på många år. Med en mansgris i Vita Huset och en i Kreml. Som Nadya Tolokonnikova i Pussy Riot säger. ”Det är nu vi inte bara kan sitta ner och tro att feminismen är vunnen”. För det är den inte. Jag är så stolt över alla kvinnor som vandrade i Women´s March över hela världen i lördags. Precis rätt.
Och idag behöver vi kanske lite mer Pussy Riot. Varsågoda.
Love
Vilken bok jag skickade? Vi kom över havet av Julie Otsuka Så samma tanke ändå.
Detta inlägg har 2 kommentarer
For et fantastisk bokprosjekt! Den boken står definitivt på listen over bøker jeg vil lese. Og håller helt med om at den feministiske kampen ikke det spor er over, men samtidig styrkende å se at så mange mange kvinner over hele verden engasjerer seg og protesterer<3
Visst är det fantastiskt! Tillsammans är vi starka.