Lillkillen har blivit två år stor.


Nu kommer orden efter varandra här, vartannat svenskt och vartannat portugisiskt. Tidigare pratade vi om att åka till Brasilien Innan Rio fyllde två, så att han skulle få maxa portugisiskan.
Vi dagdrömmer om en framtid där vi kan ha ett eget ställe att åka till i Brasilien och umgås med familjen. Där Rio får möjligheten att prata med alla, men framförallt få känna sig hemma och lära sig av kulturen även där då han är trots allt 50% brasilianare.
Att resa till Brasilien den närmsta tiden är såklart helt uteslutet, så jag försöker maxa portugisiska med honom här hemma. Jens och förskolan får ansvara för svenskan. Det jag kan känna ibland är att jag måste ha en plan, dels för hur jag pratar med honom men också framöver när det kommer till att skriva och läsa. Han blir ju så glad när han kan ett nytt ord på svenska, då vaknar vinnarskallen och så vill jag genast lära honom det portugisiska ordet för samma sak, men känner då att jag borde vänta. Eller törs jag pusha lite till? Vi brukar utgå från att ”pappa säger på svenska”, mamma säger på portugisiska”. Kanske förstår han?
I övrigt kämpar vi mest med är att vara konsekventa med vilket språk vi använder. Då Jens och jag pratar svenska med varandra är det inte enkelt att komma ihåg att alltid byta till portugisiskan med Rio. Egentligen borde jag bara deklarera att vi nu blivit ett hushåll där vi pratar portugisiska med varandra, att även Jens lär sig nu en gång för alla. Kanske enklast så, jag tror nog jag ska införa det. Det blir en spännande utmaning för oss alla. Jag blir självklart superglad när det kommer nya portugisiska ord i större sammanhang och meningar från Rio.
För oss är det en självklarhet att han ska kunna portugisiska. Även om det få blandas hej vilt just nu. Fler som kör två språk hemma? Vad har fungerat bra för er? Tipsa gärna!


Favorittårtan på födelsedagen var såklart dinobärtårtan 😉
Klicka på hjärtat om det är något du tyckte om att läsa eller varför inte lämna en kommentar om du har en fråga eller vill veta mer. Beijos!