De senaste två veckorna har jag flugit och farit och jobbat och pluggat. Jag har hunnit göra det i Norge, Skåne och Portugal. Hit och dit upp och ner. Genom vågor, upp för berg, buss genom halva Portugal, tidiga flyg och sena kvällar. Jag kom hem torsdagen från Portugal och fredag f.m hade jag min första tenta på högskolan. Gissa om jag var nervös och slutarbetad då?! En del av tentan är ett projektarbete som vi ska göra under året. Jag har valt att göra det tillsammans med Sysav och det handlar om problematiken med klädkonsumtion. Så kul!
Så äntligen kom helgen efter tentan. Barnen gav mig omedelbart datorförbud, de misstänkte starkt att datorn växt fast på mig, och vi åkte ut till torpet. Platsen där tiden stannar och bubblan öppnar sig. Oftast… men när vi kom dit fanns det fortfarande kvar att måla en gång till i köket efter den senaste renoveringen och städa big time…. Efter en del nervösa sammanbrott från samtliga familjemedlemmar, i omgångar… kom vi fram till att helt enkelt bara göra det, som Nike säger, Just do it så gjorde vi det. Målade och städade. Och till sista var det rent och igen ordning inne i det lilla torpet. Och myset infann sig.
Jag valde att måla med en ny kulör i köket. Riktigt nöjd är jag. Mer om den längre fram i veckan.
Boningshuset har alltså fått ny ljus röd slamfärg. Vi är så nöjda med valet.
Trädgården såg mest ut som kom och hjälp oss att dö…. men efter lite omstrukturering av byggsopor så infann sig det faktiskt en viss frid även där. Klippa gräset…. ja det får vi göra en annan gång. Nu får det vara någon slags äng….
Barnen fortsätter att skörda runt vårt torp. Denna gång nypon. Några bra tips att använda dem till?
Barnen ja…. som bara växer och växer. Det är hon som är 11 år och snart 12. En minitonåring som älskar och hatar sin mamma till månen och tillbaka. Vågorna böljar igenom henne och jag kan ha så svårt att parera dem och surfa med. Måste jobba på det där. Vi är bara på början.
Och så han som älskar sin hockey och har så många tankar och kanske inte riktigt är den där lille längre som jag förstod så väl varje dag. Var kom svärden och pang pang och bök och stök ifrån? Min lille stillsamme biolog…
Tur att vi är två som parerar och älskar de två små.
Nu ska jag äta lunch med Lina. Det är mysigt.
Love
Och jag vill också samtidigt ursäkta oss här på Lovely Life att det har varit teknikstrul mycket på sistone. Vi håller på med tekniska uppdateringar som ska göra allt bättre. Men med det kommer lite strul.
