Det här är en gästblogg av Maria Wiig, 36 årig mamma, kreatör, livsstilscoach och innerprenör. Aktuell med självcoachningsboken och kalendern Livsjournalen.
Det har varit så roligt att få göra några gästspel här på Lovely Life – den här underbara plattformen av briljanta och mångsidiga kvinnliga kreatörer. All cred till alla er som inspirerar här, bjuder på er själva och skapar roligt innehåll för oss andra vecka ut och vecka in. Vilket engagemang! Gå in och kärleksbomba alla bloggare med lite extra pepp, kommentarer och hjärtan idag på alla hjärtans dag!

Om jag nu ska få skicka med er en sista grej så är det att våga lite mer. Leva lite mer. Fylla på med lite mer liv. På era egna villkor. Oavsett vad någon annan tycker och tänker. Helt enkelt gör mer av det du älskar, mindre av det som tar din energi och släpp loss lite mer.
Vad är det värsta som kan hända? Det kan vara en av mina favorit-självcoachningsfrågor. Men kanske också den mest provocerade. Eftersom en stor del av mig övertänker, grubblar och oroar mig för saker. Ja det är väl en jäkla massa läskiga saker som kan gå fel har jag lust att skrika i mitt eget ansikte när jag står där framför spegeln och tittar mig själv i ögonen. Det är rädslan som talar.
Men ibland vinner modet i mig. Ganska ofta faktiskt. Fast jag är livrädd. Jag undrar om jag är en självplågare som ständigt måste utvecklas och testa nya saker. Men jäklar vad jag flyger i emellanåt och “får känna livet i mej”, som Madicken hade sagt. Och då är det som ändå värt det när jag ligger där som en urvriden gammal trasa på golvet emellanåt. För upp kommer jag ju igen. Och igen. Ingen minns en fegis, eller hur var det?


För jag tänker så här. Vi får en pott med tid, med liv, som vi får göra vad vi vill med. Nyttja den och gör gott för dig och för andra. Om du följer ditt hjärta, din inre röst och intuition kommer du inspirera fler att våga göra det. Arbetskollegor, vänner, föräldrar, syskon, partners och framförallt det viktigaste – barnen, vår framtid. Och kanske har den här tiden med pandemin fått många av oss att vakna till, bli mer tacksamma över det vi har omkring oss och kommer att uppskatta livet ännu mer och ta vara på vår tid, efter pandemin?
Tack för att jag har fått hänga här med er, underbara ni som kommenterat, engagerat er och berättat om var ni själva befinner er i livet. Vad fint det har känts när mina ord landat rätt hos någon som precis behövde höra dem. Att de kanske kunnat tröstat, skänkt lite hopp, pepp eller bara varit igenkännande hos er.
Jag hörde den på radio idag i bilen och den får bli mina sista ord i gästbloggen till er, den fyller mig med hopp och glädje och jag hade inte kunnat säga det bättre och vackrare än Linnea Henriksson – “Det kommer en tid efter den här tiden. Det kommer ett liv att fylla på med liv”.
Det gick så himla fort
Allt vi sett fram emot
Det bara försvann som en sommar som regnar
Att det som bara är
Gud vad jag saknar det
Byttes mot oro för mormor och pengarDu har gjort dig fin för min skull
Med skjortan du köpte för festen vi trodde vi skulle på
Det vart ju inte såDet kommer en tid efter den här tiden
Det kommer ett liv att fylla på med liv
För drömmar vi trodde var för stora
Vi skålar för dem som vi förlorade
Det kommer en tid efter den här tiden
Jag lovar hålla i denVad händer nu med mig?
Det är sånt man frågar sig
Inte så lätt när allt ändras på riktigt
Men mitt i allt tumult
Finns något värdefullt
Vet mycket mer nu om vad som är viktigtDet tar ett tag, det är så det är
Och dagen när vi är tillsammans igen känns rätt främmande
Men imorgon är vi närmre denDet kommer en tid efter den här tiden
Jag lovar hålla i denOch hålla hårt
Jag ska se varje dag jag tar så som jag
Kom ihåg allt jag såg på den där första dagen på ett sommarlov
Upp på moln, nej jag ska aldrig mera tänka
Jag ska hoppa ner
Ett liv är värt så mycket merDet kommer en tid efter den här tiden
Det kommer ett liv att fylla på med liv
Med värme och kärlek/ Maria
Ifall du har missat något av mina inlägg så har vi hunnit prata om att våga fast det är läskigt här och hur inspiration kan bli till prestation i trädgården men också om den helande kraften med grön rehab här. Vi har snackat livsplanering och life hacks här, att våga följa sin inre röst och magkänsla här, att våga släppa taget här och ni fick hänga med till mitt kök och badrum där jag berättade om skillnaden på mitt hem idag och för hundra år sen och så spekulerar jag i hur framtiden kan komma att se ut och hur hemmen kommer förändras efter pandemin här.
Detta inlägg har en kommentar
Tack för dina kloka ord! 💕